Att förstå sig ...

Efter en lång tid utan problem hamnar bilderna på kant igen. Jag fattar inte. Men det är bara detaljbilderna som krånglar. Jag fattar inte.

Nåja. Storebror har haft en heldräktspyjamas i velour med gröna äpplen som visade sig vara hans överlägsna favorit. Problemet var storleken, 86. Han har 98 nu. Han ville ha en likadan. Det gick inte. (Köpt pyjamas, största storleken 86.) Efter mycket diskussion kom vi (jag och pappan) fram till att det var en heldräktspyjamas i velour han ville han. De gröna äpplena som han pratade om i början var inte viktiga alls.

Jag fick en idé. En pyjamas i Hilcos underbara turkosa/peterolfärgade velour med röda muddar, röd dragkedja och röda äpplen som appliaktion. I julklapp. Det där med julklapp fick jag ge upp rätt tidigt. Storebror får syn på den halvfärdiga pyjamasen och frågar vad det är. Jag svarar att jag inte vet, varpå han säger att han tror att det är en pyjamas till honom. Ungen är 2,5 år. Inget undgår honom. Han lägger märke till allt.

Dragkedjan gav jag också upp. Jag blev lite osäker på mönstret och fegade ur. Dessutom var det bra övning inför helpyjamasen i storlek 140.

Mönster: Meedom, storlek 92, bålen förlängd med 2 cm. Så här i efterhand förstår jag inte varför. Pyjamasen är enorm.
Material: Turkos velour från Dreamnappy, röd från Jofotex och grön från Myllymuksut. Den röda mudden vet jag inte varifrån den kommer.
Tråkigt: Att bli avslöjad ;-) Och att äpplet i rumpan blivit vågigt trots att det är sytt på precis samma sätt som det på framstycket. Någon som kan förklara varför?
Roligt: Att storebror tycker om den :-) "Jag vill ha äpplepyjamasen i dag, den som mamma har sytt. Inte den där bruna som Dekko har sytt." Nästa dag är det den bruna som gäller. Bra att kunna välja :-)