För ungefär ett år sedan klippte jag ut massor med plagg. Och när jag säger massor menar jag massor. De här tröjorna utgör bara en bråkdel. De är sydda i gul velour, fårens ull i något lurvigt tyg jag hittade i gömmorna och benen är snören som hänger och dinglar :-) Den ena tröjan hittade sitt hem hos inspiration m och den andra bor hos min syster.
Mönster: Eget, 86 och 92.
Material: Gul velour från Myllymuksut, resten vet jag inte – försökte tömma lagret ;-)
För ganska exakt ett år sedan sydde jag den här heldräkten till lillasyster. Den ser lite märklig ut på fotot men den satt helt bra på och användes flitigt hela sommaren. Om jag mot förmodan får för mig att sy en till så måste jag nog rita om mönstret – den här är lite för snabbt avritad av Småfolks och sedan lite förstorad.
Mönster: Avritat Småfolk, lite förstorat till storlek 80
Material: Mjuka tyger
Visst är min "nya" logga fin? :-D Sara-Lena ritade den i höstas, men i och med min ofrivilliga bloggpaus så förblev den obloggad. Hur som helst är jag jättenöjd, och den nya elefanten pryder numer mina nya namnlappar.
Som tack skickade jag ett par plagg till Sara-Lenas barn: ett par velourbyxor och en trädtröja.
De övriga trädtröjorna finns till salu på baobab kids.
Mönster: LiEmEl:s till byxorna och eget till tröjorna
Material: Rosa velour antagligen från Eurokangas, trädjersey från Myllymuksut
Ett annat tyg som värmt hyllorna ett tag: Johanna Ahlards apor. Min meter räckte till en tröja till storebror och klänning till lillasyster. Storebror ville först inte ha någon tröja i det här tyget, för han trodde att det var robotar och inte apor. När han väl insåg att det är apor gick det hur fint som helst. Jag trodde inte att fyraåringar ratar robotar – men egentligen var det riktigt skönt att ha fel. Han hinner nog med robotar också.
Mönster: Egna, storebrors 110 och lillasysters 86
Material: Mjuka tyger
Jag kommer inte på något annat ord som beskriver min bloggpaus bättre.
Lillasyster växer, förstås, och eftersom hon "bara" har en storebror, har hon inga klänningar (och tunikor). Och klänningar måste man ju ha. Efter ungefär ett års(!) tankearbete fattade jag hur ett singoallamönster ser ut, och några minuter senare var det klart. När jag en gång höll på sydde jag två. De här är ungefär tunikalängd, som jag tycker är mer praktiskt.
Mönster: Eget, storlek 86
Material: Hyllvärmare från Myllymuksut
Ihana joustofroteeta oleva mekko turkoosilla pupuapplikaatiolla ja turkoosilla kanttauksella. Löytyy koossa 86 (neppi edessä), 92, 98 ja 104. Hinta: 27 e + postikulut. Lähetä sähköpostia (fantesyr (a) gmail.com), jos olet kiinnostunut.
Rätt sent en tisdag kväll i augusti började jag packa inför vår resa som skulle starta följande dag efter frukost. Jag visste precis vad jag skulle packa, så jag var varken stressad eller orolig. Men. När det vad dags att ta fram finkläderna (vi var på väg på kusinens allra första kalas) var lillasysterns molntunika (se nedan) spårlöst försvunnen. Den fanns ingenstans. Jag ringde t.o.m. morfar och farmor och kollade att den inte fanns hos dem även om jag visste att den inte gjorde det.
Lillasyster hade förstås inget annat att ta på sig (…) så jag fick sätta mig vid maskinerna. Jag hade varken lust, ork eller tid. Dessutom hade jag bestämt mig för att mitt vanliga mönster behövde ritas om. Axlarna var för breda, och så ville jag ha den lite figursydd. En och en halv timme senare var tunikan/klänningen klar, och lillasyster var så fin på kalaset :-)
Mönster: Eget, storlek 80
Material: jny
Tråkigt: Att jag inte hittade molnklänningen
Roligt: Att molnklänningen är återfunnen :-) Dessutom är det ju inte så dumt med en fin klänning till :-D Och i sådana här fall är det ju rätt praktiskt att ha material hemma.
Här kommer ett par molntunikor som jag sydde i somras. Min storkund ville ha en tunika i gula moln. Det blev så pass snyggt att jag bestämde mig för att lillasyster ocskå ville ha en tunika ;-) Tyvärr tänkte jag inte till, så när jag hade klippt ut allt “mycket omsorgsfullt och väl” (för att citera Povel Ramel) upptäckte jag att jag hade lyckats lägga bakstycket fel, så jag hade inte alls vikningen mitt bak utan i sidan … Smart. Tyget var helt slut, så det fanns ingen chans att klippa ett nytt bakstycke. I stället fick det bli ett bakstycke i två delar (…) och sprundet bak (som jag ju hade tänkt ha fram). Nå, det funkar, och klänningen har använts flitigt – ända tills den försvann spårlöst lagom till kusinens första födelsedag … En dryg månad senare dök den upp igen – i husbolagets bastu ;-)
Mönster: Egna, lillasysters tunika är storlek 80
Material: Gula moln från ika syr
Tråkigt: Att jag klippte fel. Och att jag Trollunges sprundbeskrivning inte finns kvar. Jag fick hitta en ny beskrivning och innan jag hade fattat den hade det gått ganska mycket tid. Suck.
Roligt: Tyget är ju för underbart :-) Och så var det roligt att hitta lillasysters tunika innan den blit för liten :-)
Även om det kanske inte märks i bloggen ;-)
Den här heldräkten har varit i flitig användning hela sommaren, likaså hennes underbara Småfolk (den med flodhästar). Tunna heldräkter är perfekt när det är varmt och man behöver skyddas från solen.
Det är ju Småfolk-dräkten som jag försökt kopiera här. Den blev väl inte så där jättelyckad den här, men till all tur så är det inget som syns när den är på :-) Men om jag någonsin syr en till så får jag nog rita om hela mönstret och göra det ordentligt ;-)
Mönster: Avritat och förstorat Småfolk, 74 –> 80
Material: Igelkottar från Mjuka tyger
Tråkigt: Att KAM-knapparna lossnar hela tiden. Det var visst något fel på min tång … Nu är den i alla fall uppgraderad till en press, och nu tusan ska knapparna börja sitta fast! :-D
Roligt: Att den går att använda hur bra som helst trots att den ser lite konstig ut utan bebis
I mina trakter talar man inte om nappen utan om tutten, därav tuttband. Och det var precis det lillasyster behövde. De som följer med är ju så fruktansvärt tråkiga. Och dessutom är klämman dålig.
Material: 1) Retropåslakan som jag hittade i pappas skåp, 2) från Eurokangas, 3) antagligen ett dynvar från Ikea, 4) från Jofotex, klämmor från Ika syr och ringar från Klara med k
Roligt: Att de går att variera i oändlighet
Tråkigt: Att jag inte kom på något smart och framför allt snyggt sätt att få fast namnlappen. Tips?
